Hem2011.07.15
5 dagar innan beräknat datum vaknade jag på fredagmorgonen och låg och blippade på mobilen (facebook). Jag konstaterade att nehej här blir det ingen bäbis idag heller. Eftersom att jag inbillat mig att man bara föder barn på natten, jag trodde att jag var en nattföderska=)
Ligger i sängen en stund, reser mig upp för att gå på toaletten.. och... vattnet går. Rinner, rinner, rinner! Jag blir super glad, wohoo idag är det dags! Ringer Nicke som i sin tur ringer efter barnvakt och hundvakt. Själv ringer jag till förlossningen på KS (klockan var då exakt 07.45) och fullkomligen hooar fram att JIPPI MITT VATTEN HAR GÅTT=)
Nicke kommer hem som ett skott från jobbet och innan jag vet ordet av det är allt ordnat och vi kan åka in. Vi är helt inställda på att det när som helst kan "smälla till" eftersom att det gick så snabbt med Tuva. Men jag känner då ingenting.
Väl inne på KS får jag på en gång komma in på ett obs.rum för CTG. Inte en enda värk! Jaja tänkte vi lite snopet. Vi blir inte hemskickade utan jag uppmanas att gå ut och gå i området. Jag och Nicke knatar iväg till cafeterian och tar världens längsta fika. Sen kommer jag på att - ja just det jag skulle ju vara ute och gå! Så vi började gå runt KS området. Tiden går snabbt faktiskt och Nicke äter lunch, jag var så pirrig att jag inte fick i mig något. Vid 12 tiden tröttnar Nicke på att gå för han har ju ändå jobbat sedan 05 på morgonen så han sätter sig i receptionen på förlossningen. Jag hade inte ro att sitta så jag fortsatte att knata runt utanför entren, fram och tillbaka. Jag kan lova att jag fick medlidsamma blickar av folk som passerade. När jag gick där ute själv så kände jag hur jag liksom gick in i mig själv på ett underligt vis- aldrig upplevt det förr. Men det var som att allt omkring försvann och jag hörde min egen andning- mycket märkligt var det. Kändes som det kan göra utomhus strax innan ett åskoväder ska bryta ut- det där speciella lugnet innan stormen. Jag kände tydligt hur hela min kropp gick ner i varv som att ladda batterierna. Jag visste på så vis att snart smäller det.
En man stannade och pratade med mig om att han för 40 år sedan åkt in på denna förlossning med sin fru och fått sin livs överraskning på det vart tvillingar! Precis när jag pratat klart med honom så hugger det till i magen. En värk?? Eller är jag bara hungrig? Eller var det en värk? Men jag gör tummen upp till Nicke genom fönstret. Nicke ser blek ut..=) Klockan är nu strax efter 13. Sen kommer ett till hugg i magen. Jaja tänker jag, gör varken särskilt ont och det är typ en halvtimme mellan dessa två värkar. Börjar bli less på att vanka runt, dessutom har jag ett par ballerina skor på mig och känner att fötterna mina värker. Så jag sätter mig ner. När jag ska resa mig och gå på toa så får jag en värk till som känns under hela toabesöket. Den värken hade en annan karaktär och gjorde mera ont. Men ändå- helt okej. Jag säger till Nicke att - En värk till sedan går jag och säger till i receptionen. Sitter och lurkar på en bänk utanför han och jag. Sitter och gissar när vi tror att hon föds... är det så att vi har vårt barn ikväll redan? Törs vi tro det?
Precis vid klockan 14 får jag en värk till och då får det vara nog känner jag. Nu går vi och pratar med sköterskorna. Värken var så kraftig att jag knappt kunde gå in till receptionen. Jaha vad bra att du kom sa de, vi undrade precis vart du tagit vägen.
Jag fick direkt komma in ännu en gång på ett obs rum med CTG. En finlandssvensk barnmorska presenterade sig. Hon gav ett tryggt intryck, var effektiv i sitt arbete, hon sa att det var många som födde nu. Vi förstod att hon med andra ord hade mycket att göra. Hon sa att värkarna brukar komma som ett brev på posten så fort man lägger sig ner... och jag tänkte i mitt stilla sinne att nej, jag tror inte att det kommer komma tätare värkar just nu.
Men värkarna kom på en gång så fort jag lagt mig ner- allt mellan någon minuts mellanrum till ett par minuter emellan. Strax innan värken kommer kan man läsa på monitorn att den är på väg och jag och Nicke var väldigt roade av stirra på det. Det var roande tills jag fick en värk som var bortom allt annat, aj aj aj. Men min kropp reagerade instinktivt på att andas, andas och andas. Vi ligger i det där rummet till ca 14.40 då ber jag Nicke att ropa på barnmorskan.. fan det börjar göra riktigt ont ju! Det tar en liten stund innan hon kommer, då har jag svårt att ligga ner, gör så ont när värken kommer! Men hon undersöker mig och konstaterar att jag är öppen 4 cm. VA??? Bara 4 cm!!! Jag vart besviken och frågar hur länge hon tror att förlossningen kommer att ta, hon svarade att en genomsnitts förlossning är 20 timmar.. MEN att för en omföderska tar det i regel kortare. Inget uppmuntrande med andra ord (i efterhand tror jag att hon retades lite med mig..=))
Men jag får komma in på ett förlossningsrum på en gång, klockan är 14.50. Jag kan inte sitta eller ännu värre ligga ner. Vet inte varför men det var bara så. Undersköterskan kommer in och presenterade sig. Hon verkade vara ny, var ung och hade massor av ärr efter att ha skurit sig själv på sina armar. Jag tyckte lite synd om henne.
Värkarna kom tätt tätt nu. Jag stod upp och kved i ett hörn av rummet. Jag hörde att barnmorskan och uskan pratade om att de skulle ta fram allt och förbereda allt utifall det skulle gå snabbt. Va? tänkte jag.
En läkare med rosa hår och inte en dag över 30 kom in och gjorde något med mig som jag inte minns nu men jag vet att det var lustigt att hon hade rosa hår=) Jo jag blev frågad om jag vill ha epidral men jag tackade nej. Hade för ont nu, skulle aldrig kunna sitta still.
Jag bad om att få lustgas som uskan gav mig, jag bara sög tag i den utan instruktion och den blev min bästa vän. Jag blev varken "full" eller snurrig av den utan den lindrade smärtan.
Sedan försvann alla och jag och Nicke var ensamma på rummet. 15.20 larmar jag som en galning på larmknappen. Kom nu innan jag dör typ! Barnmorskan kom och tryckte på en punkt på mina höfter som var så herrans skönt! Blev undersökt och det konstaterades att jag var fullt öppen, nu kunde jag börja krysta när jag kände för det. Minns att det kändes som att jag inte hade en ända magmuskel att jag inte kunde trycka på, men nu ville hon ut! Så jag tog i allt vad jag kunde. Tre krystvärkar och sedan kände jag att bluuupp, att hon föddes! Klockan 15.40 föddes vår underbara lilla dotter Lova, 53 cm lång och 3720 g tung.
Jag upplevde att förlossningen var ortoligt lättsam, det var bara sista kvarten som gjorde riktigt ont. Personalen på KS var fantastisk, så även på återbesök, all telefgonkontakt jag haft med dom och liknande!
En fantastisk upplevelse=)
Endast ett par minuter gammal Lova=)
5 dagar innan beräknat datum vaknade jag på fredagmorgonen och låg och blippade på mobilen (facebook). Jag konstaterade att nehej här blir det ingen bäbis idag heller. Eftersom att jag inbillat mig att man bara föder barn på natten, jag trodde att jag var en nattföderska=)
Ligger i sängen en stund, reser mig upp för att gå på toaletten.. och... vattnet går. Rinner, rinner, rinner! Jag blir super glad, wohoo idag är det dags! Ringer Nicke som i sin tur ringer efter barnvakt och hundvakt. Själv ringer jag till förlossningen på KS (klockan var då exakt 07.45) och fullkomligen hooar fram att JIPPI MITT VATTEN HAR GÅTT=)
Nicke kommer hem som ett skott från jobbet och innan jag vet ordet av det är allt ordnat och vi kan åka in. Vi är helt inställda på att det när som helst kan "smälla till" eftersom att det gick så snabbt med Tuva. Men jag känner då ingenting.
Väl inne på KS får jag på en gång komma in på ett obs.rum för CTG. Inte en enda värk! Jaja tänkte vi lite snopet. Vi blir inte hemskickade utan jag uppmanas att gå ut och gå i området. Jag och Nicke knatar iväg till cafeterian och tar världens längsta fika. Sen kommer jag på att - ja just det jag skulle ju vara ute och gå! Så vi började gå runt KS området. Tiden går snabbt faktiskt och Nicke äter lunch, jag var så pirrig att jag inte fick i mig något. Vid 12 tiden tröttnar Nicke på att gå för han har ju ändå jobbat sedan 05 på morgonen så han sätter sig i receptionen på förlossningen. Jag hade inte ro att sitta så jag fortsatte att knata runt utanför entren, fram och tillbaka. Jag kan lova att jag fick medlidsamma blickar av folk som passerade. När jag gick där ute själv så kände jag hur jag liksom gick in i mig själv på ett underligt vis- aldrig upplevt det förr. Men det var som att allt omkring försvann och jag hörde min egen andning- mycket märkligt var det. Kändes som det kan göra utomhus strax innan ett åskoväder ska bryta ut- det där speciella lugnet innan stormen. Jag kände tydligt hur hela min kropp gick ner i varv som att ladda batterierna. Jag visste på så vis att snart smäller det.
En man stannade och pratade med mig om att han för 40 år sedan åkt in på denna förlossning med sin fru och fått sin livs överraskning på det vart tvillingar! Precis när jag pratat klart med honom så hugger det till i magen. En värk?? Eller är jag bara hungrig? Eller var det en värk? Men jag gör tummen upp till Nicke genom fönstret. Nicke ser blek ut..=) Klockan är nu strax efter 13. Sen kommer ett till hugg i magen. Jaja tänker jag, gör varken särskilt ont och det är typ en halvtimme mellan dessa två värkar. Börjar bli less på att vanka runt, dessutom har jag ett par ballerina skor på mig och känner att fötterna mina värker. Så jag sätter mig ner. När jag ska resa mig och gå på toa så får jag en värk till som känns under hela toabesöket. Den värken hade en annan karaktär och gjorde mera ont. Men ändå- helt okej. Jag säger till Nicke att - En värk till sedan går jag och säger till i receptionen. Sitter och lurkar på en bänk utanför han och jag. Sitter och gissar när vi tror att hon föds... är det så att vi har vårt barn ikväll redan? Törs vi tro det?
Precis vid klockan 14 får jag en värk till och då får det vara nog känner jag. Nu går vi och pratar med sköterskorna. Värken var så kraftig att jag knappt kunde gå in till receptionen. Jaha vad bra att du kom sa de, vi undrade precis vart du tagit vägen.
Jag fick direkt komma in ännu en gång på ett obs rum med CTG. En finlandssvensk barnmorska presenterade sig. Hon gav ett tryggt intryck, var effektiv i sitt arbete, hon sa att det var många som födde nu. Vi förstod att hon med andra ord hade mycket att göra. Hon sa att värkarna brukar komma som ett brev på posten så fort man lägger sig ner... och jag tänkte i mitt stilla sinne att nej, jag tror inte att det kommer komma tätare värkar just nu.
Men värkarna kom på en gång så fort jag lagt mig ner- allt mellan någon minuts mellanrum till ett par minuter emellan. Strax innan värken kommer kan man läsa på monitorn att den är på väg och jag och Nicke var väldigt roade av stirra på det. Det var roande tills jag fick en värk som var bortom allt annat, aj aj aj. Men min kropp reagerade instinktivt på att andas, andas och andas. Vi ligger i det där rummet till ca 14.40 då ber jag Nicke att ropa på barnmorskan.. fan det börjar göra riktigt ont ju! Det tar en liten stund innan hon kommer, då har jag svårt att ligga ner, gör så ont när värken kommer! Men hon undersöker mig och konstaterar att jag är öppen 4 cm. VA??? Bara 4 cm!!! Jag vart besviken och frågar hur länge hon tror att förlossningen kommer att ta, hon svarade att en genomsnitts förlossning är 20 timmar.. MEN att för en omföderska tar det i regel kortare. Inget uppmuntrande med andra ord (i efterhand tror jag att hon retades lite med mig..=))
Men jag får komma in på ett förlossningsrum på en gång, klockan är 14.50. Jag kan inte sitta eller ännu värre ligga ner. Vet inte varför men det var bara så. Undersköterskan kommer in och presenterade sig. Hon verkade vara ny, var ung och hade massor av ärr efter att ha skurit sig själv på sina armar. Jag tyckte lite synd om henne.
Värkarna kom tätt tätt nu. Jag stod upp och kved i ett hörn av rummet. Jag hörde att barnmorskan och uskan pratade om att de skulle ta fram allt och förbereda allt utifall det skulle gå snabbt. Va? tänkte jag.
En läkare med rosa hår och inte en dag över 30 kom in och gjorde något med mig som jag inte minns nu men jag vet att det var lustigt att hon hade rosa hår=) Jo jag blev frågad om jag vill ha epidral men jag tackade nej. Hade för ont nu, skulle aldrig kunna sitta still.
Jag bad om att få lustgas som uskan gav mig, jag bara sög tag i den utan instruktion och den blev min bästa vän. Jag blev varken "full" eller snurrig av den utan den lindrade smärtan.
Sedan försvann alla och jag och Nicke var ensamma på rummet. 15.20 larmar jag som en galning på larmknappen. Kom nu innan jag dör typ! Barnmorskan kom och tryckte på en punkt på mina höfter som var så herrans skönt! Blev undersökt och det konstaterades att jag var fullt öppen, nu kunde jag börja krysta när jag kände för det. Minns att det kändes som att jag inte hade en ända magmuskel att jag inte kunde trycka på, men nu ville hon ut! Så jag tog i allt vad jag kunde. Tre krystvärkar och sedan kände jag att bluuupp, att hon föddes! Klockan 15.40 föddes vår underbara lilla dotter Lova, 53 cm lång och 3720 g tung.
Jag upplevde att förlossningen var ortoligt lättsam, det var bara sista kvarten som gjorde riktigt ont. Personalen på KS var fantastisk, så även på återbesök, all telefgonkontakt jag haft med dom och liknande!
En fantastisk upplevelse=)
Endast ett par minuter gammal Lova=)
vecka 39
Då har läget förändras lite. Från att inget ha känt alls så låg jag under total sömnlöshet mellan 12-04 inatt. För jag kände ett väldigt tryck neråt några gånger under den tiden och då blev jag med ens klarvaken. Det har hållt i sig till och från under hela dagen idag, att helt plötsligt trycker det vansinningt neråt. Just det trycket känner jag igen när jag hade värkarna med Tuva. men med Tuva gick vattnet först och sen blev jag pepprad med värkar, nu är det liksom lite fjåsigt till och från- men smärtan känner jag ju igen...
Har även så förbaskat ont i korsryggen och i övre ljumskarna att det n ä s t a n är outhärdligt, och det känns hela tiden, en ihållande smärsta liksom. Riktigt plågsamt att gå. Så här var det inte med Tuva så jag har inget att jämföra med. Men nog kan det vara på gång här inom en vecka får jag hoppas iallfall. Kanske låter det som att jag gnäller men det är inte min avsikt jag är så himla redo nu och det är med förtjusning jag tar emot smärtan i rygg, ljumskar och det här trycket=)
Jag var hos barmorskan idag. Allt var så snurrigt där idag så jag nämde bara detta lite snabbt och hon sa att det mycket väl kunde vara den här första fasen mot förlossning. Låter bra om det är så..=)
Har därför ställt ordning all packning inför BB- men tänk vad löjligt om detta avtar och att jag går över tiden 2 veckor...=) Nej det är inte löjligt utan bara hemskt i sådantfall...
Men nog blir tillvaron lite mera spännade när jag känner att det möjligen snart kanske om med lite tur... ja kan vara dags?
BTW, ställde mig på vågen idag... exakt 20 kg upp, wohoo vilken stjärna jag är då=/
Då har läget förändras lite. Från att inget ha känt alls så låg jag under total sömnlöshet mellan 12-04 inatt. För jag kände ett väldigt tryck neråt några gånger under den tiden och då blev jag med ens klarvaken. Det har hållt i sig till och från under hela dagen idag, att helt plötsligt trycker det vansinningt neråt. Just det trycket känner jag igen när jag hade värkarna med Tuva. men med Tuva gick vattnet först och sen blev jag pepprad med värkar, nu är det liksom lite fjåsigt till och från- men smärtan känner jag ju igen...
Har även så förbaskat ont i korsryggen och i övre ljumskarna att det n ä s t a n är outhärdligt, och det känns hela tiden, en ihållande smärsta liksom. Riktigt plågsamt att gå. Så här var det inte med Tuva så jag har inget att jämföra med. Men nog kan det vara på gång här inom en vecka får jag hoppas iallfall. Kanske låter det som att jag gnäller men det är inte min avsikt jag är så himla redo nu och det är med förtjusning jag tar emot smärtan i rygg, ljumskar och det här trycket=)
Jag var hos barmorskan idag. Allt var så snurrigt där idag så jag nämde bara detta lite snabbt och hon sa att det mycket väl kunde vara den här första fasen mot förlossning. Låter bra om det är så..=)
Har därför ställt ordning all packning inför BB- men tänk vad löjligt om detta avtar och att jag går över tiden 2 veckor...=) Nej det är inte löjligt utan bara hemskt i sådantfall...
Men nog blir tillvaron lite mera spännade när jag känner att det möjligen snart kanske om med lite tur... ja kan vara dags?
BTW, ställde mig på vågen idag... exakt 20 kg upp, wohoo vilken stjärna jag är då=/
städat som bara den
Shit vad jag har städat idag. Shit vad jag har städat överhuvudtaget här hemma den sista tiden! En effekt av att gå hemma och vara uttråkad av att vänta! Men å andra sidan är det skönt att ha det tiptop när bäbisen kommer för då blir det andra bullar=) Jag menar... inte kryper jag runt med dammsugaren i garderober och skrymslen med en liten..!
Så detta checkar jag av; badrummets totala yta, putsat alla fönster och torkat mellan dubbelglasen (asäckligt), städat, sorterat och rensat i alla garderober, samma sak i städskåpet, alla skafferilådor i köket har rensats på gamla datum samt torkat rent i lådorna (herregud vad smutsigt där blir) städat i alla köksskåp och rensat och slängt gamla vällningflaskor, matlådor utan lock och annat onödigt... och inte tala om ugnen som nu ligger i rengöringsskum och ska putsas upp ...
Vagnen är nu helt på sin plats med skötväska, fotsacken jag hämtade ut i helgen, mjukiften vi så fint fått låna (tack!!) tvättat och bäddat..!
Men bäbisen verkar inte ha bråttom ut inte. Känner inga värkar eller något sådant. Har dock sjukt ont i ryggen. Jag är nu i vecka 39 och är ganska säker på att hon kommer i vecka 40 i datumspannet 15-22 juli. Tuva kom en dag innan beräknat, jag hade inte kännt något alls då heller utan vattnet gick helt utan förvarning vid 22 tiden på kvällen. Vi får helt enkelt se. Vore kul och få lite gissningar på när ni tror hon kommer?????
Blir det en Tuva-fölossning så blir det det 19:e. Men ingen förlossning är den andra likt sägs det ju=) 
Shit vad jag har städat idag. Shit vad jag har städat överhuvudtaget här hemma den sista tiden! En effekt av att gå hemma och vara uttråkad av att vänta! Men å andra sidan är det skönt att ha det tiptop när bäbisen kommer för då blir det andra bullar=) Jag menar... inte kryper jag runt med dammsugaren i garderober och skrymslen med en liten..!
Så detta checkar jag av; badrummets totala yta, putsat alla fönster och torkat mellan dubbelglasen (asäckligt), städat, sorterat och rensat i alla garderober, samma sak i städskåpet, alla skafferilådor i köket har rensats på gamla datum samt torkat rent i lådorna (herregud vad smutsigt där blir) städat i alla köksskåp och rensat och slängt gamla vällningflaskor, matlådor utan lock och annat onödigt... och inte tala om ugnen som nu ligger i rengöringsskum och ska putsas upp ...
Vagnen är nu helt på sin plats med skötväska, fotsacken jag hämtade ut i helgen, mjukiften vi så fint fått låna (tack!!) tvättat och bäddat..!
Men bäbisen verkar inte ha bråttom ut inte. Känner inga värkar eller något sådant. Har dock sjukt ont i ryggen. Jag är nu i vecka 39 och är ganska säker på att hon kommer i vecka 40 i datumspannet 15-22 juli. Tuva kom en dag innan beräknat, jag hade inte kännt något alls då heller utan vattnet gick helt utan förvarning vid 22 tiden på kvällen. Vi får helt enkelt se. Vore kul och få lite gissningar på när ni tror hon kommer?????
Blir det en Tuva-fölossning så blir det det 19:e. Men ingen förlossning är den andra likt sägs det ju=)
19 dagar kvar
Drömmer vareviga natt att vattnet går nämligen=) Och när det väl händer är det jag som kommer jubla hela vägen in till förlossningen.. eller ja inte jubla kanske men väldigt glad iallfall=)
Ja.. jag har ju ännu denna gång lyckas lägga på mig iallfall +20 kg, tänker aldrig ta reda på det exakta för jag vägrar ställa mig på vågen haha! Så jag känner mig så snygg- NOT! Men jag ska inte fokusera på det just nu, ovesäntligt i det stora sammanhanget. Fokus ligger på att allt går bra givetvis och att jag och bäbis landar mjukt väl hemma sedan. DET är viktigast=)
Uuuu vad nervös jag blev nu. =/
I skrivandets stund nu så hickar hon för fulla muggar inne i magen, boink, boink, boink, boink!
Drömmer vareviga natt att vattnet går nämligen=) Och när det väl händer är det jag som kommer jubla hela vägen in till förlossningen.. eller ja inte jubla kanske men väldigt glad iallfall=)
Ja.. jag har ju ännu denna gång lyckas lägga på mig iallfall +20 kg, tänker aldrig ta reda på det exakta för jag vägrar ställa mig på vågen haha! Så jag känner mig så snygg- NOT! Men jag ska inte fokusera på det just nu, ovesäntligt i det stora sammanhanget. Fokus ligger på att allt går bra givetvis och att jag och bäbis landar mjukt väl hemma sedan. DET är viktigast=)
Uuuu vad nervös jag blev nu. =/
I skrivandets stund nu så hickar hon för fulla muggar inne i magen, boink, boink, boink, boink!
3 veckor kvar
Nu är det exakt 3 veckor kvar till beräknad förlossning. Så det är allt mellan 1-5 veckor kvar om man räknar det där +-2 veckor.
Just nu börjar det bli tungt om magen, som det här att vända sig i sängen till exempel, ta sig in och ur bilen, huu!
Igår kväll fick jag en yttepyttekänning från moderkakan igen.
Så, nu ska jag ta det ruskigt lungt,
blir inget ståhej för min del överhuvudtaget till bäbisen säkert är ute.
blä.
Nu är det exakt 3 veckor kvar till beräknad förlossning. Så det är allt mellan 1-5 veckor kvar om man räknar det där +-2 veckor.
Just nu börjar det bli tungt om magen, som det här att vända sig i sängen till exempel, ta sig in och ur bilen, huu!
Igår kväll fick jag en yttepyttekänning från moderkakan igen.
Så, nu ska jag ta det ruskigt lungt,
blir inget ståhej för min del överhuvudtaget till bäbisen säkert är ute.
blä.
>30 dagar kvar
Så då har jag passerat 30dagarkvarstrecket. Spännade!
Jag går in i vecka 37 på onsdag för att vara exakt. Ja för nu börjar allt bli väldigt exakt.
från www.niomanader.se:
Vecka 37
Du: Nu närmar sig förlossningen och det är dags att börja ladda. Ät kolhydratrik mat och försök att vila mycket. Om du inte har packat din BB-väska så är det absolut dags att göra det nu. Normalt ligger bebisen med huvudet nedåt nu, men en del bebisar lägger sig med rumpan nedåt eller på tvären. Då kan det vara dags för vändningsförsök. Fosterhinnan riskerar nu att spricka och om du känner att vattnet går bör du genast ringa förlossningen.
Bebisen: Barnet är såpass stort nu att det inte finns plats att vända sig längre. Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet är väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras.
BB väskan är inte direkt packad. men jag har den i garderoben med en kom-ihåg-lista i. Så när det är dags får jag slänga i det sista. Check!
Barnvagnen. Check!
Bilbarnstol. Check!
Kläder, skötbord, blöjor, Check!
Mentalt förberedd? Check! Inte ett dugg orolig/rädd eller så. Bara spännande och kul=)
Däremot måste jag till Apoteket som jag tjatar om och köpa smärtstillande, lokalbedövning och alvedon till bäbis. Läste lite om det, just lokalbedövningen skulle jag vilja ha hemma i badrummet på en hylla av guld liggandes på en rosa kudde. Tänker inte under några omständigheter ha så där ont igen som sist när kroppen ska läka. Får rysningar av bara tanken av att gå på toaletten första tiden efter förlossningen aj aj aj aj aj... därav ------> apoteket=)
Sytt ett påslakan själv och Tuvas gamla Lexington örngott ska bäddas i vagnen=)
Ska till Mvc idag. Jag tror hon är fixerad för magen känns lägre, vi får se vad BM säger-
Så då har jag passerat 30dagarkvarstrecket. Spännade!
Jag går in i vecka 37 på onsdag för att vara exakt. Ja för nu börjar allt bli väldigt exakt.
från www.niomanader.se:
Vecka 37
Du: Nu närmar sig förlossningen och det är dags att börja ladda. Ät kolhydratrik mat och försök att vila mycket. Om du inte har packat din BB-väska så är det absolut dags att göra det nu. Normalt ligger bebisen med huvudet nedåt nu, men en del bebisar lägger sig med rumpan nedåt eller på tvären. Då kan det vara dags för vändningsförsök. Fosterhinnan riskerar nu att spricka och om du känner att vattnet går bör du genast ringa förlossningen.
Bebisen: Barnet är såpass stort nu att det inte finns plats att vända sig längre. Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet är väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras.
BB väskan är inte direkt packad. men jag har den i garderoben med en kom-ihåg-lista i. Så när det är dags får jag slänga i det sista. Check!
Barnvagnen. Check!
Bilbarnstol. Check!
Kläder, skötbord, blöjor, Check!
Mentalt förberedd? Check! Inte ett dugg orolig/rädd eller så. Bara spännande och kul=)
Däremot måste jag till Apoteket som jag tjatar om och köpa smärtstillande, lokalbedövning och alvedon till bäbis. Läste lite om det, just lokalbedövningen skulle jag vilja ha hemma i badrummet på en hylla av guld liggandes på en rosa kudde. Tänker inte under några omständigheter ha så där ont igen som sist när kroppen ska läka. Får rysningar av bara tanken av att gå på toaletten första tiden efter förlossningen aj aj aj aj aj... därav ------> apoteket=)
Sytt ett påslakan själv och Tuvas gamla Lexington örngott ska bäddas i vagnen=)
Ska till Mvc idag. Jag tror hon är fixerad för magen känns lägre, vi får se vad BM säger-
V. 35
Tänk att jag redan är i v. 35. Det är 37 dagar kvar till förlossning. Men räknar jag att det kan vara plus minus 2 veckor runt mitt beräknade datum är det allt från 23 till 51 dagar kvar. Mycket siffror där, hänger ni med?
På ett sätt känns det dumt att skriva "dagar kvar" här på bloggen med tanke på vad som hände i veckan. Det går liksom inte att ta saker och ting för givet med något vare sig det gäller graviditet eller annat. Men jag kan inte heller gå runt och tänka att det värsta ska hända- även fast det gnager i bakhuvudet.
Men vi är nu förberedda; monterat spjälsängen, bäddat, vagnen står här i hallen, allt är tvättat och vikt. Så nu väntar vi på att vår lilla tjej vill komma ut och att moderkakan snällt ligger på sin plats..
Tänk att jag redan är i v. 35. Det är 37 dagar kvar till förlossning. Men räknar jag att det kan vara plus minus 2 veckor runt mitt beräknade datum är det allt från 23 till 51 dagar kvar. Mycket siffror där, hänger ni med?
På ett sätt känns det dumt att skriva "dagar kvar" här på bloggen med tanke på vad som hände i veckan. Det går liksom inte att ta saker och ting för givet med något vare sig det gäller graviditet eller annat. Men jag kan inte heller gå runt och tänka att det värsta ska hända- även fast det gnager i bakhuvudet.
Men vi är nu förberedda; monterat spjälsängen, bäddat, vagnen står här i hallen, allt är tvättat och vikt. Så nu väntar vi på att vår lilla tjej vill komma ut och att moderkakan snällt ligger på sin plats..
Hemma!
Väl inne på KS gjorde vi CTG, vilket såg bra ut. Bäbisen mådde bra. Men blödningen skulle undersökas också så jag fick träffa en duktig överläkare som undersökte mig och gjorde ultraljud. Han konstaterade att det var en blödning från moderkakan som berodde på att den lossnat lite. Jag trodde att jag skulle få åka hem och att allt var frid och fröjd men kom ganska snabbt ner på jorden då han informerade om moderkaksavlossning och alla risker med det. Liksom i chock förstod jag att jag måste stanna kvar för observation och att det var slutjobbat för min del. Sjukskriven!
Jag vart verkligen rädd.. och ledsen och rädd om det värsta skulle inträffa. Vilket i och för sig inte var så stor risk.. men ändå. Jag har kopierat lite info om detta från www.niomanader.se :
"Moderkaksavlossning (Abruptio placentae)
Moderkaksavlossning, eller Abruptio placentae, uppkommer när en blödning mellan moderkakan och livmoderväggen får moderkakan att lossna. Blodet bilder en blodlever mellan moderkakan och livmoderväggen och om blödningen är stor kan en del rinna ut i slidan. Blödningen följs av smärta.
Moderkaksavlossning kan inträffa när som helst under den senare delen av graviditeten. Om du drabbas av ihållande smärtor, med eller utan slidblödning, skall du alltid lägga dig ner och ringa efter ambulans.
Genom att moderkakan lossnar minskar blodflödet till barnet vilket kan leda till fosterasfyxi eller till om med till att barnet dör. Kraftig blodförlust kan sänka moderns blodtryck och kan leda till chock.
Det är en allvarlig komplikation och måste behandlas på sjukhus. På sjukhuset görs ultraljudsundersökning för att undersöka hur omfattande skadan är. Om avlossningen är liten kan det räcka med sängläge på sjukhuset med övervakning av fostret, om avlossningen är stor eller total så krävs akutsnitt för att rädda barnet."
.... ..... ..... ..... ..... ..... ..... ..... ..... ...... ...... ..... ..... .... .... ..... ..... ..... ..... .... ..... ....
Jag fick ligga kvar ett dygn och är verkligen tacksam för det. För jag hade inte vågat åka hem igår inte. Ja nu är jag sjukskriven och ska verkligen ta det lungt. Har ordnat med alla pappaer om det idag. Kontaktade även mitt försäkringsbolag vilket var glädjande iallt detta elände. Nu hoppas jag innerligt att allt kommer gå bra. 
Väl inne på KS gjorde vi CTG, vilket såg bra ut. Bäbisen mådde bra. Men blödningen skulle undersökas också så jag fick träffa en duktig överläkare som undersökte mig och gjorde ultraljud. Han konstaterade att det var en blödning från moderkakan som berodde på att den lossnat lite. Jag trodde att jag skulle få åka hem och att allt var frid och fröjd men kom ganska snabbt ner på jorden då han informerade om moderkaksavlossning och alla risker med det. Liksom i chock förstod jag att jag måste stanna kvar för observation och att det var slutjobbat för min del. Sjukskriven!
Jag vart verkligen rädd.. och ledsen och rädd om det värsta skulle inträffa. Vilket i och för sig inte var så stor risk.. men ändå. Jag har kopierat lite info om detta från www.niomanader.se :
"Moderkaksavlossning (Abruptio placentae)
Moderkaksavlossning, eller Abruptio placentae, uppkommer när en blödning mellan moderkakan och livmoderväggen får moderkakan att lossna. Blodet bilder en blodlever mellan moderkakan och livmoderväggen och om blödningen är stor kan en del rinna ut i slidan. Blödningen följs av smärta.
Moderkaksavlossning kan inträffa när som helst under den senare delen av graviditeten. Om du drabbas av ihållande smärtor, med eller utan slidblödning, skall du alltid lägga dig ner och ringa efter ambulans.
Genom att moderkakan lossnar minskar blodflödet till barnet vilket kan leda till fosterasfyxi eller till om med till att barnet dör. Kraftig blodförlust kan sänka moderns blodtryck och kan leda till chock.
Det är en allvarlig komplikation och måste behandlas på sjukhus. På sjukhuset görs ultraljudsundersökning för att undersöka hur omfattande skadan är. Om avlossningen är liten kan det räcka med sängläge på sjukhuset med övervakning av fostret, om avlossningen är stor eller total så krävs akutsnitt för att rädda barnet."
.... ..... ..... ..... ..... ..... ..... ..... ..... ...... ...... ..... ..... .... .... ..... ..... ..... ..... .... ..... ....
Jag fick ligga kvar ett dygn och är verkligen tacksam för det. För jag hade inte vågat åka hem igår inte. Ja nu är jag sjukskriven och ska verkligen ta det lungt. Har ordnat med alla pappaer om det idag. Kontaktade även mitt försäkringsbolag vilket var glädjande iallt detta elände. Nu hoppas jag innerligt att allt kommer gå bra.
v. 34 och 3 dagar
Just nu pressar det neråt i magen med en sådan kraft att jag inte vågar röra mig. Tänk om vattnet går då... och småvärker gör det också! Så har det vart till och från under dagarna den senaste tiden. Det känns som att jag är i en annan fas nu i graviditeten, massa små saker som gör att jag känner en
f ö r ä n d r i n g . Det känns som att den här tösen strax kommer att vilja komma ut. Jag tror inte jag kommer passera 20 juli som gravid. Men jag kan ha mycket fel också men det är så som det känns iallfall. vi får se=)
Här är en bild från idag. Jag är nu gravid i vecka 34+3
Det är 46 dagar kvar till beräknad förlossning.
Har vart på apoteket idag och inhandlat bäbissaker. Nästa gång jag har vägarna förbi ett större apotek blir det inhandling till mig själv.
Just nu pressar det neråt i magen med en sådan kraft att jag inte vågar röra mig. Tänk om vattnet går då... och småvärker gör det också! Så har det vart till och från under dagarna den senaste tiden. Det känns som att jag är i en annan fas nu i graviditeten, massa små saker som gör att jag känner en
f ö r ä n d r i n g . Det känns som att den här tösen strax kommer att vilja komma ut. Jag tror inte jag kommer passera 20 juli som gravid. Men jag kan ha mycket fel också men det är så som det känns iallfall. vi får se=)
Här är en bild från idag. Jag är nu gravid i vecka 34+3
Det är 46 dagar kvar till beräknad förlossning.
Har vart på apoteket idag och inhandlat bäbissaker. Nästa gång jag har vägarna förbi ett större apotek blir det inhandling till mig själv.
Klubbtävling
Godmorgon.
Här har vi försovit oss en aning, klockan ringde 07 men vi gick upp här alldeles nyligen. Nu ska vi ut och titta på klubbtävlingen i hoppning. Victoria och Hessan ska vara med. Tar med kameran också och ser om jag lyckas ta några bilder.
Igårkväll var vi över hos grannarna och åt grillat och jordgubbspaj. Tjejerna lekte och det var himlans mysigt=)
Nu ska jag och min onda hals dyka i kläderna för nu är det brååådis=)
Jag och Tuvis igårkväll. Barbamamma är här i gravidvecka numero 32/33
Godmorgon.
Här har vi försovit oss en aning, klockan ringde 07 men vi gick upp här alldeles nyligen. Nu ska vi ut och titta på klubbtävlingen i hoppning. Victoria och Hessan ska vara med. Tar med kameran också och ser om jag lyckas ta några bilder.
Igårkväll var vi över hos grannarna och åt grillat och jordgubbspaj. Tjejerna lekte och det var himlans mysigt=)
Nu ska jag och min onda hals dyka i kläderna för nu är det brååådis=)
Jag och Tuvis igårkväll. Barbamamma är här i gravidvecka numero 32/33
Kläder till ögonstenarna=)
Det är så himla kul att kika på bäbiskläder på nätet=) OCH kläder till Tuvis=)
Zara har ju super fina! Måste åka in någon helg och införskaffa till både den lilla och den stora inför sommaren. Kan man bli kär i barnkläder,,, svar JAA!
................................................................................................................
Det är så himla kul att kika på bäbiskläder på nätet=) OCH kläder till Tuvis=)
Zara har ju super fina! Måste åka in någon helg och införskaffa till både den lilla och den stora inför sommaren. Kan man bli kär i barnkläder,,, svar JAA!
................................................................................................................
Bäbisfavoritkläder
När vår lilla tösa föds vill jag ha fina kläder med i packväskan till BB. Det är ju trots allt hennes födelsedag då=)
Här är mina favoriter som jag spanat in på hemsidan=)
När vår lilla tösa föds vill jag ha fina kläder med i packväskan till BB. Det är ju trots allt hennes födelsedag då=)
Här är mina favoriter som jag spanat in på hemsidan=)
Bädda i vagnen
finns på www.barnklassiker.se
finns på www.barnklassiker.se
Bäbisfix
Vagnen kommer om 5 veckor.
Jag och bäbis är gemensamt gravidförsäkrade och den försäkringen räcker upp till bäbisen är 6 månader. MEN jag måste få iväg det förbankade intyget om graviditeten till Försäkringskassan och massa små fix är kvar att grejsa med innan hon kommer=) Fan hatar verkligen att köpa frimärke- ta med brevet- och lägga det på lådan, en oerhörd svår uppgift för mig uppenbarligen....
Just nu bevakar jag massor av auktioner på Tradera där jag hittat fina SkipHop skötväskor. Får se om jag lyckas vinna någon auktion utan att priset blir för högt (gud förbjude!)
Nu är jag i vecka 29 efter helgen. Vi har massor av namn på förslag, men det finns ETT riktigt favoritnamn- men det är ju inte säkert att det passar när man väl ser henne. Ett annat namn jag skämtar lite om men som ändå är otroligt gulligt är Gerda, hur sött är inte det på en liten flicka, men sen tror jag inte vi "törs" ta ett sådant udda namn=) Eller vaddå, det får vi se??!!!
Den här röda lexington fleecefilten måste matchas till vagnen- sååå himla fiiiiiiin!!!
Vagnen kommer om 5 veckor.
Jag och bäbis är gemensamt gravidförsäkrade och den försäkringen räcker upp till bäbisen är 6 månader. MEN jag måste få iväg det förbankade intyget om graviditeten till Försäkringskassan och massa små fix är kvar att grejsa med innan hon kommer=) Fan hatar verkligen att köpa frimärke- ta med brevet- och lägga det på lådan, en oerhörd svår uppgift för mig uppenbarligen....
Just nu bevakar jag massor av auktioner på Tradera där jag hittat fina SkipHop skötväskor. Får se om jag lyckas vinna någon auktion utan att priset blir för högt (gud förbjude!)
Nu är jag i vecka 29 efter helgen. Vi har massor av namn på förslag, men det finns ETT riktigt favoritnamn- men det är ju inte säkert att det passar när man väl ser henne. Ett annat namn jag skämtar lite om men som ändå är otroligt gulligt är Gerda, hur sött är inte det på en liten flicka, men sen tror jag inte vi "törs" ta ett sådant udda namn=) Eller vaddå, det får vi se??!!!
Den här röda lexington fleecefilten måste matchas till vagnen- sååå himla fiiiiiiin!!!
Bäbiskläder
Jag och Tuva har gått igenom bäbiskläderna nu ikväll, till Tuvas stora förtjusning. Vi har ju hur mycket som helst! Söta skor, mössor, klänningar, bodys och mjukisbyxor. Nu hänger småttiskläder på tork i badrummet. Jag kan inte förstå att inom 3 månader har vi en pyttebäbis här hemma...=)
Jag och Tuva har gått igenom bäbiskläderna nu ikväll, till Tuvas stora förtjusning. Vi har ju hur mycket som helst! Söta skor, mössor, klänningar, bodys och mjukisbyxor. Nu hänger småttiskläder på tork i badrummet. Jag kan inte förstå att inom 3 månader har vi en pyttebäbis här hemma...=)
